Alla har vi någon gång varit med om vänner som sviker. Alla har vi känt en viss smärta inombords. Alla har vi varit ledsna och arga på något som man sedan vill och behöver snacka med någon om. Hur ska man göra om man nu behöver snacka med någon och man känner att ingen lyssnar?

Hästen är det bästa du kan ha, hästarna lyssnar alltid på det du har att säga. Dem gör en alltid lycklig, hästen ger dig en viss harmoni och kärlek. Mer än vad en andra kan göra. Man känner sig lycklig och glad så fort man möts av en häst som ger dig kärlek. Jag brukar alltid säga att mina hästar är mina bästavänner, mitt allt. Man vill inte förlora dem. Alla har vi fått lämna våra hästar (sälja) till andra små barn eller ungdomar. Jag brukar ofta säga det att "jag blir glad när jag ser att min förra ponny har det bra och nya ägaren är glad för sin ponny"

 

Detta låter kanske sjukt men jag saknar inte Salsa. Inte på det sättet så det gör ont, utan jag saknar han med kärlek. Jag saknar han när jag tänker på alla minnen. Hans nya ryttare och ägare är så himla glada för han och han har det så himla bra där oxå. Det gör ett lättnad på min saknad. Nu har det snart gått 2 år sedan vi sålde han. Jag är  så stolta över dem två sötisarna.