Har inte alls varit någon vidare bra på bloggningn nu denna veckan. Har haft en massa läxor och en massa stalljobb. Imorgon är jag ledig ifrån skolan pågrund utav att värmepumpen i skolan har gått sönder var knappt 10*C inomhus. Så vi fick ledigt. Är även ledig på Måndag. 

 

Måndags ridpass: I måndags red jag Jullan i mycket galopp, i mycket förvänd galopp. Hon tyckte det var ganska jobbigt imed hon var så pass pigg men det gick ändå bra. Red även skänkelvikningar i både trav och lite i galopp. Fram och bakdelsväningar. Och en massa öppnor och sluter. Hon förflytta sig bra för skänkeln imed hon var väldigt pigg och känslig. Gick super. Jag red även utan stigbyglar, bara för att få långa ben och trampa ner ännu mera och få en bra sits. Var faktiskt när apå att rida barbacka men imed jag var där själv så blev det inte så. Får vänta ett tag tror jag med det. red i säkert över 1 timma. Kom hem runt 19:00. Åt, gjorde läxa och somnade 22:00

Pappas mobil var på laggning så kunde inte filma. 

 

Tisdagens ridpass: vilodag pågrund av en massa läxa.

 

Onsdags ridpass: Igår jobbade jag henne lite som jag gjorde under måndagensridpass. Finlirade på lite saker och rätta till det mera. Mycket omväxlingar i olika tempon. Jag red i ungefär samma övningar som i måndags. Gick super kom hem runt 17:00, åt, läxa, duscha, sova. 

pappas mobil fortfarande på laggning. 

 

Torsdagens ridpass: Idag, blev ingen ridning imed jag slutade sent, så jag fixade mer eller mindre allt i stallet istället. Kom hem runt 16:00, planerade morgondagen imed vi är lediga. 

Pappas mobil är tillbaka det menas med filmning i helgen, en gullig liten film kommer att komma förhoppningsviss. 

 

Fredagens ridpass 01/03: Rida henne lite på gräset, lite trav och lite minde galopp övningar, kommer använda hoppsadeln. Träna på mycket övergångar. Känna på henne hur hon känns om hon är lugn så rider jag ut henne på lördag morgon. 

 

Lördagens ridpass 02/03: Rida ut henne, tempoträning vid damen, om hon är lugn, och inte för stirrig. Kommer även skritta ut henne ordentligt i säkert 30 minuter innan jag börjar, bara för att komma igång med alla musklerna och så. 

 

Söndagens ripass 03/03: Skritta ut henne i en timma ungefär, Träna på lite skrittövningar och så. Ta det lite lugnt. 

 

Måndagens ridpass 04/03: Rida i padocken, en massa dressyr, utan stigbyglar kanske barbacka får helt enkelt se hur hon känns. (Studiedag)

 

Tisdagens ridpass: Kommer longera henne. 

 

 

 

 

 

Foto: Stefan Lafrentz

Ninja La Silla pensioneras

28 FEBRUARI 2013

HOPPNING  - Det är väl inte riktigt helt hundra men det mesta talar för att Ninja har gjort sin sista tävling och kommer att pensioneras.

Ridsporten ser många ryttare som helt perfekt den har inga dåliga sidor. Det är gemenskap, glädje och allt det där. Tyvärr kan jag inte alltid hålla med om det. Skitsnacket tar tyvärr över, och avundsjukan. Många kan vara hur trevliga som helst man har glädje med dem osv. Men sedan finns det också folk som snackar en jävla massa. "den hästen kostade si och så mycket" och "hur kan man rida på det visset". Jag vill aldrig snacka skit om folk inom ridsporten. Jag tycker att alla gör vi på olika sätt. Rider på olika viss och tränar på olika viss. En kostnad för en häst har inte hela ridvärlden med att göra. Den kostnade angår familjen och familjen man köper av.

Vad andra köper sina hästar för angår inte andra. Jag brukar aldrig änns tänka tanken att fråga. 

 

Nyfikenheten finns det mycket av också. Det är också en stor del inom skitsnacket och avundsjukan. Altt har ett sammanband kan man nästan kalla det. Nyfikenhet leder till avundsjuka som sedan över går till skitsnack. Jag brukar oftast vilja sköta mig själv. Jag brukar inte undra ellr vilja veta vad andra köper sina hästar för. Eller hur andra rider. Det kan man alltid hålla för sig själv. Tycker jag iallafall. Man ska tänka på hur ma själv rider och sina egna problem och hjälp innan man klaggar på andra. 

 

Ända sedan jag börja tävla har jag hållt mig i min egna lilla bubbla. Jag har varit fokusserad på det jag gör. Och gått mitt eget håll. 

 

Om alla hade skötts sig själva och fokusserat på sig själva i första hand så tror jag att ridsporten hade varit ännu bättre. Tyvärr får man försöka gå in i sin egna bubbla igen och försöka göra sit egna. 

 

Där i mot så tycker jag att fälttävlan är så mycket annorlunda. Alla glädjs med varandra. Man vissar hänsyn till varandra, respekt och man hjälper varandra på ett hjälpade sett. Man går i grupper när man går banan, man hittar många nya vänner med samma tankar om fälttävlan, man har verkligen så himla kul tillsammans. Därför är det en stor stjärna till varför jag ville ha en fälttävlansponny. 

1. För att jag ville vända blad. 

2. För där är gemenskap. 

3. Man rider alla tre diciplinerna, inga "vet och kan" människor. Utan här är "hjälp och kan" människor. Dem vet vad dem sysslar med och hjälper gärna till om man undrar något. 

 

Vad tycker ni om allt jag nämnde i texten? 
Vad tycker ni ridsporten har för nakdelar? och possitivadelar? Motivera er gärna varför. 

 

Har verkligen inte varit duktig på att hålla igång bloggen. Skäms på mig. 

Därför jag inte kunnat blogga har varit för att mina fina vän från Småland kom så jag ville inte sitta vid datan hela tiden då och focussera på någon blogg. Men nu är jag tillbaka igen. 

Red Jullan i Torsdags som ni ser på bilderna nedan. Riktigt fin var hon. Skulle igentligen filmat men imed pappas mobil ärr sönder så blev det inte av. Jullan var väldigt pigg, och därför jobbade hon på mycket bättre. Longerade henne i Fredags och igår så körde vi på lydnad på både Tinto och Jullan. Super duktiga. 

Idag kommer även en nya design och header av den grymma tjejen Jenni. Ska bli super kul. 

Idag så stack både jag och Kajsa upp till stallet fixade allt, släppte ut dem och så. Imed strömmen inte har funkat i hagarna så fick Tinto för sig att hoppa ut två dagar på raken. Så i fredagskväll stog en lös shettis på gården. Men de är fixat nu så inga lösa hästar här inte. 

Vi fixade med maten och mockade, Kajsa fick sköta om Tintos saker och jag Jullan då gick det mycket snabbare. 

Runt 11.00 så körde vi uppåt landet. Vi skulle till Åstorp där vi skulle lämna Kajsa så var hennes fina föreldrar där och hämta upp henne, så körde dem vidare till Ljungby. 

 

Har verkligen haft ett par super trevliga dagar med min underbara vän. Haft mycket skratt och mycket prat. Behövdes. Snart är det ju ett lov till. Får se om vi ses då med. Hoppas på de. 

 

Nu ska jag nog fixa det sista med informationen om hur jag vill ha min design sedan ska jag sätta på en film. Så ni får ha det så bra så länge. Puss. 

 

 

 http://ziro.blogg.se/ 

 

En blogg som handlar om två stycken tjejer och deras två tgna ponnysar. Handlar om träningar och tävvlingar. Deras vardagar i stallet, skolan ´, och en massa bra åsikter!

Två duktiga tjejer. Så jag tycker att ni verkligen ska kika in och läsa!

 

 

 

 

Jag har extremt många minnen med min förra ponny Salsa. Den lilla vita ponnyn som alltid hölls vit. Vi sa alltid "En vit häst ska vara vit". Det var han oxå. Många kallade han för "minimilton" och "sagoponnyn" och ja det var han verkligen. 

Dagens ridpass var helt underbart. Hon gick som bara den. Med fin nacke, bra flytt med tempot, och sådär lagom pigg. Jag kände verkligen idag att jag kunde rida henne ordentligt igenom hennes båda sider. Hon dumma sig inte överhuvudtaget utan bara gick som en klocka. Jag tränade bara i skritt och trav idag, imed där fortfarande fanns snö i padocken, så jag vågade inte riktigt galoppera då om hon nu kanske får för sig att börja sticka eller ta lite glädjesprång. Jag tränade mycket på mittvolten. Få henne igenom stäld i båda varven, och att jag skulle få till en bra sits. Det kändes riktigt bra i min ridning, ibland kändes det som om jag flög på moln med henne, hon sträckte riktigt på steget och då satt jag lite mer tillbaka, trampade ner jänt i båda stigbyglarna och hon bara gick, helt otroligt. 

 

Jag tror att vi båda behövde detta, våran vila för att kunna tagga upp till tävlingssäsongerna. Nu känner jag mig så himla taggad. jag känner på mig att 2013 tävlingsår kommer ge mig mycket glädje, mycket vänskap, så som kunskap, och ett helt fantastiskt år. Nu hoppas jag bara att det blir så med. 

 

 

 

Här får ni även en liten film snutt från ridpasset idag. Tyvärr så har jag inte redigerat den så mycket i Movie Maker imed jag orkade inte riktigt med det, för jag ville bara få in den så snabbt som möjligt. Så ni kommer höra bakrundsljud och lite sånt, men det är inte det ni ska lyssna på utan ni ska bara se på hästen. Här har ni den iallafall. Är riktigt stolt över min ponny. Och faktiskt över mig själv med. Jag ska nog börja träna lite mer själv hemma med olika träningsövningar, så som rygglyft, armhövningar, en massa sånt här för att hålla min muskler igång..hihi ja jag har faktiskt en del muskler tror det eller ej!

 

Men ja nu ska vi träna upp oss ordentligt inför tävlingssäsongen. Mycket uteritter, tempoträningar ute, konditionsträning, mycket galopp och en massa andra övningar.

Vad säger ni om att jag ska börja göra upp ett schema för vad jag ska jobba med på varje ridpass?

Att rida olika övningar så ni får se på video och jag skriver varför jag tränar på just det?

Och även kanske hur jag och Jouline tränar upp oss inför olika tävlingar? 

 

För isåfall ska jag göra en kategori som heter "träningsmetoder" och då handlar det om allt jag rabblade upp precis.

Låter detta intredssant? 

Släng in en kommentar på om detta låter intredssant. 

Ha en fortsatt bra kväll mina fina läsare. 

Vill ni veta hur det gick på dagensridpass efter en snövila?!

 

Här kommer ett litet "smakprov" på hur ridpasset såg ut! 

 

Putte var 6 år när vi köpte han. Jag såg Putte redan som väldigt ung, och det var han jag ville ha, det var han jag ville ha redan innan jag hade Salsa (B-Ponnyn.). Men Putte var för ung och jag var inte 100% rutinerad imed Salsa var min första egna ponny.

 

Putte var busig, kunde lätt dra med mig när jag ledde han för han var väldigt stark. Putte var också svår i dressyren. Han orkade inte riktigt bära sig, han ville mest bara springa på i sitt egna tempo. Även i ridningen var han väldigt stark. Men en sak var säker. Putte var en grym hoppare, redan från början. Han hade tekniken och kunskapen. Han behövde bara lite hjälp på väggen. Putte kunde hoppa hinder på 1,20 utan problem. Från början kunde han över hoppa en hel del, men det var för han var ung. Med tiden bättrade det sig, och han visste hur högt han kunde hoppa av. Putte var en häst som utstrålade en viss charm, elegans, och kunskap. Han var redan 6-7 år då vi tog våran första placering, vi tog hem en massa priser på nästan alla tävlingar vi ställde upp i. Putte var otroligt svängbar, han vände som en femöring och han hade också en enorm galopp det var mycket det han vann på. 

 

Putte och jag hade det väldigt tufft i början tillsammans det var mycket slitt och jobb varje dag. Det var inte heller alltid man var själv på humör och det var precis som om han visste de och då utnyttjade han det lite. Han var mycket häst att rida. Men efter ett otroligt jobb så hitta vi knapparna i dressyren. När Putte väll gick, så ville man aldrig sluta rida för då var han perfekt.

Putte fick för sig en hel del bus ibland, men man skratta nästan varje gång åt det. Putte hade den där glimten i ögat, dem busiga ögonen som var full i fan.. men inte på ett dåligt viss för han var ju väldigt snäll. Putte hade en ovana att dra iväg. Men han lärde sig med tiden att de inte var så smart att göra det för då kom kedjan fram. 

 

Efter månaders slitt och jobb så gav det ett utmärkt resultat. Vi började träna på riktigt och höll igång till 1000. Tillslut vissade Putte att "Titta på mig jag kan" och ja det kunde han. 

 

Som 7åring hoppade vi LA, Och LB med placering. Vi debuterade även våran första fälttävlan tillsammans. Och vi var även med i en del dressyr tävlingar. Från att ha haft 58% på första tävlingen så hade han 65-66% i sin fjärde tävling. Han hade så extremt mycket att visa. Men tyvärr hann han inte det. 

den 27/06 hade han sina sista steg på jorden. Efter att vi hade kämpat i 6 månader för att ge han en chans att bli frisk, så kunde han aldrig bli frisk. Putte var en kämpe, han gjorde allt för en. 

 

Den 23 april 2012 tror jag det var, så fick vi reda på hos veterinären att han hade pålagringar på båda fram. Putte hade inte vissat någon tendens till att halta eller visa markering. Allt kom som ett slag i magen och till en stor chock. Men jag har försökt att tänka på det possitiva. Det finns ju inget possitivt svar nej. Men det finns en sak som ÄR possitiv. Och det var att vi har kämpat, ställt upp för varandra och haft nästan 3 underbara år tillsammans. 3 lärorika år tillsammans, där jag har lärt han och han har lärt mig att rida på riktigt. Putte är fortfarande bäst i mina ögon, och den mest saknande ponnyn i världen. 

 

Tack för allt Putte, Alla lärorika ridpass, skojigheter, tävlingar ja allt. Det har utvecklat min ridning något så enormt. Jag fick Putte till den ponnyn jag ville han skulle bli. Jag är så fruktansvärt stolt.

Vet inte hur jag ska skriva denna text men som sagt.

Jag älskar dig Putte.

 

 

Film på Putte från början när jag red han.

24 november 2010 

↓

↓ 

 

9 februari 2011

 ↓

 

 

Första dressyrtävlingen i Mars typ

↓.

 

Detta är våran första fälttävlan tillsammans. Där jag fick 65-66% våran fjärde dressyr. 

↓

 

Sedan är detta en film på när jag hoppar han, från olika klipp. Tävlingarna är från cuperna (LB+5). MCHS (LA) och Fredshög (LB). Även från olika träningar inom terräng och hoppning. 

↓ 

 

Sedan här har ni min avslutningsfilm på Putte. My Soulmate. 

↓

 

 

 

 

Här har ni några bilder som fotade på våran första tävling. 

Kommer ihåg hur stolt jag var för att få sitta på hans rygg.

Jo idag så vaknade jag runt 09.00, åkte till stallet runt 11:00. 

Vi började med att lastträna Jullan lite. Efter att ha tränat 15 minuter max så tänkte jag att jag kunde longera henne lite i padocken, så hon fick springa av sig tills jag ska sätta igång med ridningen imorgon. I vänster varvet jobbade hon på¨väldigt bra, med ett bra tempo. I galoppen fick hon sig lite ryck och hoppade och studsa. Hon fick till en del sparkar haha. Men sen hade hon ju sprungit av sig sin busenergi då var hon mycket lugnare sen. 

 

Jag fixade även i stallet, mockade, lade upp mat och alla dem där viktiga sysslorna. När jag var färdig med de, så gick jag ut till Tinto i hagen och körde på lite lek, hon sprang efter mig som en liten hund och var hur glad som helst, ibland får hon värsta frispelet och bara springer racet och bockar som en idiot, stegrar och hoppar hit och dit av glädje. Så imed hon oxå hade stått nu ett tag utan att få gå lite så tog jag henne i longeringslinan med. Idag bi behöll hon galoppen utmärkt, utan att bocka och tappa rytm. För någon vecka sedan fick hon för sig att ställa sig på bakbenen och var då på väg över, sån tur var så hann hon vända sig. Men idag tramsade hon inte iallafall. 

Jag körde även på lite trickträning. Hälsa från ryggen, puss, halv bugga. En massa sånt skoj. Vi är inte precis grymma men jag gör det mer för att Tinto ska få lite mer kontakt med oss, och inte känna sig så ensam nu när inte Benny är där. 

 

Hästarna var verkligen super duktiga idag. Riktigt nöjd. Imorgon ska jag försöka rida Jullan i padocken, köra på lite tempoträningar, en massa volter för att få henne mjuk i båda varven och även lite halter och så för att få henne att lyssna. Jag tror jag kommer köra på det imed hon har fått stå ett tag nu igen. 

 

Imorgon kommer jag nog lägga upp en film som jag påbörjade med för några dagar sedan, har en del metrial kvar för att få den hyfsat bra. 

 

 

Ni får nu ha det så bra, och tack för eran otroliga statestik. Ni har varit kvar även om jag inte bloggat på två dagar. 

Ikväll kommer ett länkbte med en väldigt fin blogg, så håll ögonen öppna! 

 

 

 

 

Bilder ifrån DIV 1. 

Fina salsa.

Foto: Jessica W

Här får ni en bildbomb från SM som mamma fotade. 

 

 

 

Igår fick jag en fråga om inte jag kunde skriva mer om Jouline. Jag vet inte riktigt vad jag ska rikta in mig på att skriva men om ni har frågor om Jouline kanske jag kan göra en frågestund som ska BARA handla om Jouline där ni får chansen att skriva vad ni vill veta om min ponny. Jag kommer vara 100 % ärlig med alla svar, självklart vill jag ju att ni ska få fråga det ni undrar!
Så det är bara att sätta igång med att fråga. När jag kommit upp i minst 30 frågor så kommer jag att svara på frågorna!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

... Rebecka Karlsson. http://justjumping.blogg.se/. En riktigt trevlig blogg, en underbar tjej som är ägaren till bloggen. Så här beskriver Rebecka sin blogg.. Jag är en tjej på snart 17vårar och äger en egen d-ponny och en unghäst född 2011 e.Diarado ue.Cardento. Min blogg handlar om mina satsningar och jobb med hästarna först och främst, tipsar om bra och dåliga saker och så mycket mera! Jag och min ponny ska debutera LA-hoppning i år och kanske satsa på regionala tävlingar. Utbildningen med min unghäst är i full gång! I sommar ska jag äntligen få sitta på honom. Tycker du att det vore intressant att följa en tjej med höga mål och satsningar på sin framtida tävlingshäst? Men även hennes sista två år på ponny? Då är du varmt välkommen att läsa min blogg och kommentera minsta lilla fråga du har!

 

Putter var extremt rädd för vatten men efter att ha tränat en hel del med de så vann jag hans förtrende och han gick i. 

 

Till slut älskade han det han litade på mig.

Älskade vän.

Efter ett par månadersträning startade vi vår första terräng. Han var hur duktig som helt. 

 

Hittade en massa bilder ifrån en varm sommar.

Gud vad jag vill ha sommar nu. Solen, ridturerna, bada, tävlingarna exakt allt saknar jag. Ser framimot sommaren 2013 med Jouline, det kommer bli våran första sommar tillsammans och gud vad vi ska ha kul. Längtar som bara den nu ju. Alla fälttävlanstävlingarna på sommrarna är helt underbara. Bort nu dumma vinter, bort äckliga snö, ge oss sol och värme istället!

 

 

 

..Länkbyte med denna fina bloggen. 

 http://teamponnybrudarna.blogg.se/ 

 http://teamponnybrudarna.blogg.se/ 

Checka gärna in på den. En läs värd blogg. Två duktiga tjejer som bloggar tillsammans. Dem har vars en egen ponny, som är väldigt fina, och duktiga ryttare!

Jag tycker att bloggen har en stor hiss för deras fina design, header och deras inlägg!
Dem har oxå väldigt fina bilder! 

 

Så gå in och kolla!

http://teamponnybrudarna.blogg.se/ 

http://teamponnybrudarna.blogg.se/

http://teamponnybrudarna.blogg.se/

 

 

Asså gud vad statestiken går uppåt. Blir så himla glad.

 

 

Jag och Putte skulle ta och rida lite fler snäva svängar, och hitta en speciell rytm. Och ja ni ser ju hur resultatet blev.

Jag var så fruktansvärt stolt. Min 7åring tar en vinst. Gud asså om du bara hade fått fortsätta tävla och ridas, inte ha ont. Du älskade att hoppa.

 

Men tyvärr fanns inget mirakel som kunde rädda dig. Men du är fortfarande en stjärna fast i mina ögon.

 

Jag vet inte om ni har sett det, men jag är med.

Jag var med, med min vita ponny Salsa. Det var inte bara jag som var med utan även 3 andra (med sina hästar). Den dagen var verkligen super kul. Kommer aldrig glömma den dagen, aldrig.

 

 

Jag har faktiskti inte nämnt någonting om min lilla katt Hugo Bozz. Jag och mamma hittade Bozze på blocket. En annons på Norskskogskatt och Burma blandning. Vi var först mycket skeptiska över om vi skulle ha eller inte. Men vi bestämde oss för att åka och titta på han och det gjorde vi.

Han var den piggaste av dem alla i kulen. Medans alla dem andra små syskonen åt från mamman så åt redan Bozze ifrån matskålen. Han drack ifrån vattenkranen.

En riktgt liten buskille, Nu är han inte så himla liten längre som han är på bilderna. Nu har han blivit riktigt stor. Nu är han hela 3 år gammal, ja iallafall i sommar är han det. Kommer att ta en del bilder på han under lovet.

Hittade gamla bilder ifrån julen 2009. Gud vad jag saknar Salsas och min tid tillsammans. Fina ponnybus.

 

 

Inom "ridsport" tycker jag personlig inte att tävlingarna är det viktigaste. Jag tycker att träningarna som man lär sig på är viktiga. Där man utvecklas tillsammans. Men ridningen är inte det ända i ridsport. Man skapar oxå en kemi mella häst och ryttare. Hästen ska känna sig trygg för en, veta att det är du som är ledaren. Man kan hitta på väldigt mycket kul ifrån marken. Många kör på trick och en massa sånt det skapar oxå en otrolig kontakt mellan varandra. Från ett liten finger som gör något så vet hästen vad han eller hon ska göra. En band i mellan varandra. 

 

Vi är som ett team, inte bara i ridningen utan från marken med. Vi hade en del problem att få in henne i från hagen. så jag började med en "förföljelse" lek. Eller ja vad man ska kalla det. Vi ville hon skulle ha kul när vi skulle ta in henne. Alltså att när jag går går hon efter mig lös. Sedan samma i trav när jag springer ska hon springa och godis som beröm. 

 

Så nu kan jag inprincip göra allt i hagen utan att hon ska bli rädd och sticka. Idag körde vi med puss tricket. Hon tyckte det var skit kul. Vi hade så kallat springtävling. En massa kul. 

 

Ibland känns det som man känner in i hästens humör. Man märker hur den beeter sig. Om den är sur, glad, arbetsvillig, pigg, slö. 

 

Alla vi som har hästar har olika kemier mellan varandra. Någon kan sin häst utan att ens höja ett finger medans andra får kämpa varje dag för att få fram just det. Men det kräver mycket tid och kärlek för att få upp den här speciella kontakten som finns mellan en och hästen. Många ser ju en häst som bara ett djur som vem som helst bara kan hoppa upp på och rida en hoppbana på 1,50 och en dressyrbana på högsta nivå. Men som sagt dem som säger det och de är dom som igentligen inte förstår sig på hästar och dem ska inte iheller blanda sig i. Ridningen har så himla mycket mer än att bara kunna hoppa upp och rida. Det krävs tålamod, vänskap, ett klick. En massa saker måste sitta. 

 

Jag brukar ha som moto

"Skött dig själv, gör det du ska göra, och bry dig inte om dem andra, låt dem göra på sitt sätt."

 

Jag är inte den som är nyfiken på allt vad andra gör. Utan jag fokuserar först och främst på mig och min ponny Jouline. 

 

Tävlingar, träningar, vänskap. 

Detta kräver mycket tid, om jag nu ska nå ditt jag vill med Jouline så måste jag fokusera och inte titta på vad andra gör eller vad dem tycker. 

 

Men igentligen från början så ville jag köra på mycket markarbete. Lära känna varandra. Hitta alla dessa miljoner knappar. Jag ville inte stressa iväg och bara tutta och köra. Jag ville helst bara slappna av och kör mitt race. Men nu har ju 4 månader gått och jag skulle igentligen hoppat för ett tag sedan men imed snön kom och vår transport blev insnöad, ett däck gick sönder så har det bara fått rulla på hemma. På sätt och viss så är jag glad för det, för då kan jag fortsätta att utvecklas i dressyren. 

 

Jag vill gärna att ni kommenterar vad just ni tycker om vad som är viktigt med "kontakt" mellan häst och ryttare. Vad ni har för åsikt. Hade varit kul att veta vad just ni tycker. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alla har vi någon gång varit med om vänner som sviker. Alla har vi känt en viss smärta inombords. Alla har vi varit ledsna och arga på något som man sedan vill och behöver snacka med någon om. Hur ska man göra om man nu behöver snacka med någon och man känner att ingen lyssnar?

Hästen är det bästa du kan ha, hästarna lyssnar alltid på det du har att säga. Dem gör en alltid lycklig, hästen ger dig en viss harmoni och kärlek. Mer än vad en andra kan göra. Man känner sig lycklig och glad så fort man möts av en häst som ger dig kärlek. Jag brukar alltid säga att mina hästar är mina bästavänner, mitt allt. Man vill inte förlora dem. Alla har vi fått lämna våra hästar (sälja) till andra små barn eller ungdomar. Jag brukar ofta säga det att "jag blir glad när jag ser att min förra ponny har det bra och nya ägaren är glad för sin ponny"

 

Detta låter kanske sjukt men jag saknar inte Salsa. Inte på det sättet så det gör ont, utan jag saknar han med kärlek. Jag saknar han när jag tänker på alla minnen. Hans nya ryttare och ägare är så himla glada för han och han har det så himla bra där oxå. Det gör ett lättnad på min saknad. Nu har det snart gått 2 år sedan vi sålde han. Jag är  så stolta över dem två sötisarna. 

 

 

Jullan Jag red i ungifär en timme. Jullan var ganska spänd och så. Jag var väldigt stressad också så ja vi hade ingen bra kombination. Det blåste som fan och hon hatade det. Men iallafall. Efter att ha ridigt i 20 minuter började hon slappna av mera i nacken och började jobba bra med bak. Imed hon var ganska spänd i vänster och hon hatade när jag red i mot vind, så tänkte jag det att jag kunde ju rida upp på medlinjen och göra volter minst 10-15m varann åt vänster varann till höger. Efter några gånger att ha ridigt så, så började hon slappna av mycket mera och blev mer avspänd. jag har väldigt lätt i höger varvet men vänster är vårt svåra varv, hon kan bli väldigt ställd i vänster och då blir jag irriterad för att JAG ställer henne för mycket bla bla bla. Men jag har börjat lägga fram innersidans tygel lite, och jobbar lite med att få ner henne lite längre ner och jobbar med ytter för att raka upp henne så hon inte gå för ställd. Det har funkat lite från och till men i volterna gick det mycket bättre för då hittade jag in i känslan direkt. Jag gjorde som små åtvolter kan man säga. Jag jobbade henne mest i trav imed hon var så taggad så jag tänkte det att traven var viktigast för att få henne riktigt ner jobbad. På slutet gick hon med hög och rund nacke, flygande steg inprincip. Riktigt fin var hon faktiskt. Riktigt stolt över henne. Känns skönt att få komma igång ordentligt med träningarna nu. 

 

Tinto linnan utan att bocka som en idiot. Jag satte upp ett litet hinder i volten så hon kom i trav mot det och kom i galopp efter, sedan bibehöll hon den runt i ett par varv. Sedan skulle jag ta över henne på vänster sidan, fy F****n vad hon var tjurig då. Hon stannade, började rygga imot mig och fick damp, sedan vägrade hon röra sig, när jag slog med piskan i luften så hoppa hon upp med frambenen i luften och slog med ena benet som en hingst haha. Sedan efter mkt tjurande så började hon trava igång ordentligt. Men efter typ 5 minuter stannde hon och när jag smackade så ställde hon sig på bakbenen, första gången jag såg henne göra det så pass högt, så hon gick nästan över, eller ja hon gick ju över men hon hann komma på benen, så det var inte så farligt. Hon fattade nog sen att det var dumt gjort så hon slutade bums med sina dumheter, till slut kunde hon gå normalt i longeringslinnan. Den lilla token. 

 

Imorgon 6/2 ska jag rida ut på Jullan en sväng på ängen så hon ska få galoppera av sig, vi får se hur länge jag håller mig kvar haha, ja men det kommer nog gå bra. Hoppas jag. Om jag hinner ska jag även longera Tinto lite, i VÄNSTER varvet som mest imed hon tycker det är jobbigt och svårt. 

 

 

Idag kom dem båda när jag kallade på dem. Tinto är väldigt kelen imed hon känner sig ensam nu efter Benny, Hon kommer i galopp och gnäggar. Så himla söt. 

Jullan kör meddet vanliga, komma i galopp och kladda ner benen och hela hennes mage.. 

 

 

Skitiga små töntar.. <3

 

Idag red jag Jouline i padocken. Idag var hon lite lugnare. Hon fick skritta igång ordentligt. I traven var hon döö fin. Galoppen väldigt pigg. Arbetade mycket på volten för att få en henne mjuk i båda varven. 

 

Jag orkar inte skriva så himla mycket nu imed jag måste verkligen sova. 

 

Hur har eran dag varit ? 

Mer om min kommer imorgon.

 

 

 

 

Imorgon kommer vlogg från hästryggen.

 

Nu ska jag stänga ner datan och kryppa ner i min ny bäddade säng. Imorgon består dagen av stallet. Ha rinte mkt att skriva har fett ont armen, vet inte varför, menmen. Ni får ju ha det så bra och spva så gott. 

Imorgon ska jag även planera min design, hur vill ni ha de? :) 

 

 

Jag sitter här och hoppar av glädje. Red Jouline för första gången på väldigt länge. Hon har nog stått i minst 2 veckor känner mig så dum mot henne att inte ridigt men snön har tagit över så himla mycket. Idag märkte detts att Jouline stått så pass länge. Hon hade för sig både det ena och det andra. Hon drog iväg med mig ut ifrån hagen och hoppade upp och ner som en kanin. Helt tokig, så då valde jag att gå in i padocken och busa med henne lite. Efter en liten stund tog hon mer respekt och sprang inte bara på mig. Hon var lerig som en gris. Så jag borstade av henne i närmare en timme. Tillslut var hon klar så vi kunde sticka ut till padocken och rida. Efter att ha skrittat och travat henne i bra form och kontrollerat så ska jag då fatta galopp på kortsidan, ja hur tror ni det slutar? hon hoppar upp i luften drar ner huvudet mellan frambenen och bara galopperade snabbare än vinden haha. Tillslut fick stopp på henne och hon var någerlunda lugn. Sedan fatta jag galopp hon var jätte fin och allt ihopa. Ska byta galopp på medelinjen, då slutar det med 4-5 hopp upp i luften och påväg att sticka igen, men sån tur var det att jag märkte att hon skulle göra så lite innan så jag hann ju stoppa henne, sedan var hon super fin i både galoppen och i traven. 

Haha sedan var hon bara för söt, jag red upp på medelinjen ska göra halt, tar ner henne på tygel hon står riktigt fint med benen, jämnt och bra, sedan ska jag ta fram henne, jag skänklar, skänklar och skänklar igen det ända hon gör att tugga på bettet och står lika fint med nacken och bryr sig inte om mig, sedan smakade jag lite extra så gick hon fram. Ibland får man ju ha det lite kul tänkte nog Jouline. Men allt detta var för hon hade överskottenergi.

Lilla tjejen, busungen. 

Imorgon ska jag rida henne i padocken igen. Lite galopparbete och massa sånt. 

 

 

 

Idag hoppade Tinto på riktigt, hon hoppade 45 hihi. Så söt var hon, om jag sprang brevid sprang hon oxå brevid. Om jag hoppade 20 cm innan hoppade hon oxå 20 cm innan. Hon tyckte det var skit kul.

 

Imorgon är det en stor dag för då är det ihopasläpp med töntarna Tinto och Jullan. Hoppas nu bara att det går bra. 

 

Puss och Kram alla läsare. Ni får inte glömma att kommentera.

 

 

 

 

 

Pågrund utav en massa olika saker. Idag såg jag ett klipp. Ett klipp på Putte och Benny som springer brevid varandra i hagen. Nu är båda borta, och jag kommer aldrig få se dem igen. Vill ni veta det sjuka? Hur såg dem ut, hur var dem? jag har glömt. Jag vill inte glömma, men så blev det ändå. Jag har bara bilder i huvudet ifrån dem, videos. Men vart är dem någonstans kommer jag någon gång äns få se dem igen? nä tyvärr inte, kommer aldrig få det mera. 

 

Båda var kritvita. Putte hade blivit vit, han hade inte sin fläckiga gråafärg mera. Han hade lång underbart fin silkes fin svans. Tänk att jag aldrig mer skulle få se han utvecklas. Han kan bara utvecklas i mina drömmar. Så som jag tror han skulle se ut. 

 

Allt är bara ett minne långt borta. Jag kan hitta det när jag vill, men inte med glädje, eller jo glädje har jag ju men sorgen sitter kvar. Jag vill kunna möttas av en grå prins i hagen och få jobba med våra problem och våra mål. Kunna få upp dig i klasserna, tävla på dem höga höjderna som du var ämnad till och ville. 

 

Putte var ju min egen därför är min saknad mer för han. Men Benny saknar jag oxå så himla mycket. Han fyllde ut mina ensamma dagar med glädje. Om inte han och Tinto funnits i stallet då Putte gick bort vet jag inte vad jag skulle ha gjort. 

 

Jag saknar minna sagoponnysar. eller ja nu kan man lika bra säga..